Klosterträdgård- Historisk roman om riddare och makt och svek

I bok nummer ett
En mans ägodel som tillhör en serie finns också en berättelse om en klosterträdgård där en klok munk finns som berättar för Johanna om alla de växter han hade där.

Jag har också gjort en teckning på munken.

här är Johanna, uppklädd och har nyss varit på kalas hos Kungen.

Thormund var snäll vid den tidpunkten och det var faktiskt hans idé att låta Johanna få tillbringa en stund där medan han var ute i affärer. 

Ett litet utdrag ifrån boken

"Kapitel 15 Klosterträdgården

   - Jag kommer tillbaka i eftermiddag sa han och Johanna nickade bifall och gled av hästen. Johanna gick de få stegen till klostret. Solen stod högt på himlen och det blåste en ljummen vårvind i månaden maj. En munk kom gående emot henne med öppna armar och sa:

   - Välkommen kära Johanna sa han vänligt. Mitt namn är Petrius. Runt om munken var det en frid så påtaglig att hon kunde ta på den. Jag hörde att ni ville lära er allt om våra örter? förhörde han sig stilla.  Han tittade intresserat på henne och Johanna nickade bifall. Det här var allt hon hade önskat sig.  De gick in i klostret där det fanns ett flertal munkar som kilade förbi dem. Alla munkar de mötte var tysta men hälsade och bugade vördnadsfullt på Petrius och Johanna. Hon kände doften av sten. Det var också en instängd doft som slog emot hennes näsborrar. Det tycktes som om tiden länge hade stått stilla därinne, registrerade Johanna.  Petrius förklarade för henne att trädgården fanns på bakgården. Medan de gick dit sa munken Petrius:

   - Ni förstår min kära fru att varje växt har en innebörd och en mening. Ibland är det fördolt men allt kommer ifrån Guds ord.  De hade kommit in i klosterträdgården och munken böjde sig över en växt och sa:

   - Här har vi Johannesörten som är döpt efter Johannes Döparen. Det finns en historia kring Johannesörten sa munken vidare. Det sades att Johannesörten började att spira utefter den vägg som Johannes döparens avhuggna bloddrypande huvud bars fram till kung Herodes, sa han med myndig röst.

   - Här har vi också medicinalväxter som rosmarin, akleja och rosor förklarade han och pekade vidare på en bädd av växter.

   - Här lilla vän har vi ringblomman pekade Petrius och de gick vidare medan de talade om nästa växtbädd. Den används som medel emot gulsot, hudutslag och sår. Men man kan även ha den som krydda i matlagningen sa munken raskt. Här finns humle sa han och pekade på växten.  Den odlas för att ge ölet en god smak men vi använder den även som sömnmedel. Och humleknopparna strör vi på maten."©  Peter Knagert

Jakten på fem riken: Alfridas kamp emot depressionen

En tysk illustratör har ritat fotot på omslaget

Alfrida och disablotet

Alfrida tystnade och sänkte sin kristallstav. I siluetten runt berget fick hon se ett märkligt ljussken. Från den närliggande skogen löpte ett flärdgult sken och strax trädde månen fram ur sin fulla prakt. Då månen var där kunde Alfrida leta djupt inom sig och hitta sina slumrande krafter.  Hon gick med långsamma steg runt i en cirkel och mässade uråldriga ord. Då hon gått sju varv i cirkeln stannade Alfrida. Hon hade gjort sitt arbete och våren skulle snart vara i antågande. Hon var nöjd. Sedan gick hon runt och bäddade för troll och vättar i skogen. Hon lade mossa runt dem så de fick sova ännu en tid. Men snart skulle de vakna och ta del av våren. Alfrida hälsade på nornorna som visade hennes livsväv. Hon nickade och tackade dem. Älvorna dansade sin dans och åkallade våren. Nere i jorden vaknade rötterna till liv och strävade uppåt emot ljuset. Jorden viskade:

– Vi kommer! Vi kommer! Ta emot oss! hördes det.  Växter och jord  hade angett sin ankomst och Alfrida svarade jorden. ————————

Ett kapitel en bit in i boken om Alfrida och disablotet och de vita häxorna.

http://cdon.se/b%C3%B6cker/knagert%2c_peter/jakten_p%C3%A5_fem_riken_%3a_alfridas_kamp_emot_depressionen-33345442

Hur mycket tjänar man som författare?

http://solvedahlgren.se/2015/07/10/sa-manga-bocker-behover-en-forfattare-salja-per-ar-for-att-kunna-leva-pa-sitt-forfattarskap/
läs artikeln på sölves hemsida!

Lär dig fotografera som ett proffs

Lär dig fotografera som ett proffs
http://www.mintur.se/fotoskolan/

Kärlekscitat

Att skriva en bok- far och dotter - relation i vuxen ålder

Jag funderar på hur det egentligen är att vara anklagad för att vara en magiker och bli jagad av bödeln. Det är vad som hände min karaktär Johannes som är Alfridas far. Han fick utstå mycket i sitt liv och sorgen efter hans älskade hustru var naturligtvis stor. Dessutom fick han tidigt välja bort sina barn eftersom han inte ville dra ner dem också i smutsen. Innan han gav sig av till New York så var han närvarande när Hanna som var hans hustru dog på häxbålet. Med på avrättningen var också hans barn tillsammans med deras nya far som alltså var Hannas dåvarande make. Direkt efter häxbålet begav han sig skyndsamt på rymmen till New York undan bödeln. Han tog en stor risk då han överhuvudtaget närvarade vid häxbålet.

Långt senare tog han också en risk då han såg Alfrida på en marknad och han fick bita sig i tungan för att inte gå fram till henne och berätta vem han var. Alfrida och de andra barnen visste nämligen inte att han var deras far. Men han tog alltså den risken att ändå komma tillbaka för att återse sina barn och hade tur att få se Alfrida på en marknad. Just det ögonblicket samlade han i sitt hjärta sedan den dagen.

Det var inte förrän Alfrida blivit vuxen och hennes styvfar dött som han visade sig för henne. Hon kom till New York då hon färdades till havs. När Alfrida fick se den främmande mannen kände hon på sig att det kunde vara hennes far eftersom hon ändå hade haft en märklig tanke om att mannen som uppfostrat dem inte var släkt med hennes familj.

När det gäller Johannes är mina funderingar. Kan man verkligen ta igen ett helt liv under en begränsad tidsperiod långt senare när barnet har blivit stort? Mitt spontana svar är: Nej det går inte. Men både Alfrida och Johannes umgås verkligen som far och dotter i den andra delen av boken och lär känna varandra så gott som det går. Deras gemenskap är verkligen rörande och fin tycker jag. ©  Peter Knagert

Alfridas längtan till havet: och de inneboende magiska krafterna

Jakten på fem riken: Alfridas kamp emot depressionen