Simona Ahrnstedt

Jag har läst den för att riktigt känna in mig i romance tänket

http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9789137144252


Jag skriver just nu på böcker som handlar om romance och kärlek
Du kan hitta dem under etiketterna 2000 tals romaner två stycken

Tourism Lubeck

Utdrag ur fantasyboken
Jakten på fem riken: Alfridas kamp emot depressionen

Kapitel 9  Lübeck

   De röda löven lyste upp hamnen i Lübeck. Himlen spred ett ljus över septembers gråa skrud.

   - Järle! Järle! skrek hon gällt. Han stod i aktern och vände sig leende om och sprang henne till mötes. De famnade varandra och kysstes passionerat. Det salta vattnet nådde girigt Alfridas näsborrar. Det låg flera skepp i hamnen ifrån alla världens hörn. Alfrida såg sig omkring och upptäckte barkskepp, skonertskepp och en galeas. Alfrida hörde röster på främmande språk. Det tyska språket hördes övervägande men hon hörde även svenska röster. Måsarna cirkulerade över skeppen och letade efter föda. Vid den vackra bron som gick över kanalen gick ett förälskat par i solens sken. Det luktade mat ifrån en skänkstuga i gränden. Alfrida såg fiskare som hängde upp sina nät på tork vid kajen.  Alfrida hörde en man som skrek: Gerhard folge mir drüben! Mannen skrek till en kvinna som befann sig på bryggan bredvid dem.

   - Åh vad jag har längtat! sade Järle andlöst och kysste henne. I hans ögon kunde Alfrida läsa kärlek. Järle höll kvar Alfridas blick i sin och tiden stannade.

   - Ja jag med, jag kände mig sjuk utan er bekände Alfrida och snyftade till och begravde sitt ansikte emot hans bröst. Alfrida tittade sedan upp på sin man. Hon strök ömt hans kinder. Sedan tog hon ett steg ifrån honom. Hon noterade att Järle var klädd i  en tweedkostym med tillhörande keps. Och över det hade han  en  chesterfieldsrock. Den var knälång rock med blått ylletyg och slagen var klädda i silke och nederdelen av den var bandkantade. I halsen hade han en grå kravatt. Han var mycket stilig.

   - Äntligen är Ni här, flämtade han. Järle studerade henne noga uppifrån och ner. Ni ser ut att vara vid god vigör, konstaterade han. De stod på däcket och Alfrida kände den välbekanta gungningen ifrån skeppet. Alfrida erinrade sig att hon hade saknat just havets rörelser och blickade ut över vattnet.

   - Jo allt har gått väl sade Alfrida och nickade. Vi har kommit en bit med vårt uppdrag. Men det återstår ännu mycket arbete förklarade Alfrida och stönade högt.  Hon kände sig både glad och ledsen. Glad över att de hittat en kristall av sju. Men ledsen över att de var långt ifrån slutet på deras uppdrag.

   - Och vi fann också min faster sade Alfrida och pekade på Karin.  Järle hälsade på Karin. Så steg också Johannes fram och hälsade på Järle. 

  - Men vi måste senare hitta alrunan förklarade Johannes som hade kommit fram till Järle.

   - Min far ville följa med oss hem, avbröt Alfrida.  Jag lovade honom att det skulle gå väl.

   - Det gläder mig att Ni vill stanna hos oss sade Järle och fortsatte att krama Johannes händer. Järle noterade att Johannes hade en slängkappa en så kallad cloak som de kallades i England.©  Peter Knagert

Karaktären Amund- En riddare

Det här är Amund, Han är en av huvudfigurerna i En mans ägodel. På bilden har han precis tagit av sig sin rustning samt mantel och har bara sina byxor kvar. Han är nyss hemkommen ifrån en strid och ska vara ledig några dagar och därför byter han om till vanliga kläder. Han är en duktig riddare och ingår i kungens närmaste armé. Han bor hos Johannas far men i och med hennes giftermål med Thormund Stenbock kallad Dräparen som flyttar han med henne till gården Granö i Hyssna socken.

Han har alltid känt Johanna och vill skydda henne ifrån allt ont. Men han hade inte räknat med att han skulle bli kär i henne. I boken beskriver jag Amund och Johannas erotiska kärleksdans.

Han har inga föräldrar och vet inte heller vilka de var. Det skapade en stor tomhet inom honom och gjorde att han egentligen inte kände sig hemma någonstans. Han är dock uppväxt på Johannas fars gård och har aldrig riktigt förstått varför hennes far värnat om honom så mycket som han gjort.  Amund hade kvinnotycke och han sade aldrig nej till en kvinna. Han var väldigt lojal till sin överordnande men när det gäller Thormund spräckte han den principen totalt på grund av Johanna.

Köp boken på bokon.se- historiska böcker och kärleksromaner

https://bokon.se/forfattare/peter-knagert/

Här kan du köpa alla böcker av Peter Knagert

Historisk fantasy och historiska böcker Peter Knagert

Alla mina böcker finns på bokus.com

http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Peter%20Knagert


Alfridas längtan till havet: och de inneboende magiska krafterna- historisk fantasy
Jakten på fem riken: Alfridas kamp emot depressionen- historisk fantasy
En mans ägodel- historisk

Kärleksroman - att skriva

Här är Everest han är med i den kärleksroman som jag skriver just nu som handlar om Viveka och Rikard. Han är en av karaktärerna i den boken. Han kommer in i handlingen rätt sent i boken. Igår tecknade jag honom och då blev det så här

Än så länge kan jag inte säga så mycket om romanen men det är alltså en passionerad kärlekshistoria emellan Viveka och Rikard och de befinner sig på flera olika platser med början i Italien och avslutar sin resa på en ö i Sverige. Romanen utspelar sig under år 2015. Det är ett helt nytt sätt att skriva för mig dels för att det är en kärleksroman och dels för att jag inte skriver en historisk bok och inte heller en fantasybok som jag har gjort tidigare. Det är roligt och spännande och just nu går jag igenom de olika scener som utspelar sig i boken. ©  Peter Knagert

Riddare ifrån medeltiden

Det här är karaktären Sten Långe han är en av huvudfigurerna i boken En mans ägodel del I
Han kommer också att även finnas med i bok nummer II skriver på just nu

Han ingår liksom Thormund i kungens här och är en aktad riddare. Han möter Johanna första gången när hon är mycket ung men de följs åt genom åren.

Ett utdrag ur boken

   Hon hörde en harkling bakom sig och tittade upp. Där stod Sten Långe och såg roat på henne.

   - Ni är allas blickar i kväll Johanna Stenbock hälsade han glatt! Inte visste jag när vi först möttes som unga att du skulle utvecklas till en sådan älskvärd kvinna. Han såg lustfyllt ner på hennes kropp. Han mindes hur det hade känts att ta på varje del av hennes kropp. Han flämtade till då han mindes hur hon hade sett ut. Han mindes hennes doft då han hade kysst kroppen. Men hon var en annans mans hustru. Men lite kärlek kunde han ju bjuda henne på. Han hade också sett hennes man med byxorna nedhasade tillsammans med nykomlingen i hovet. Thormund förnekade sig aldrig, tänkte Sten bittert. Allt kvinnfolk skulle han lägra. Både i strid och ifred tänkte han irriterat. Faktum var att Thormund var en riktig horbock, tyckte Sten irriterat. Själv behandlade han sina kvinnor med ömhet och glädje. Ryktesvägen hade han hört att Thormund slog Johanna. Att hon vissa tider inte kunde visa sig för folk. Nåväl han visste också för han hade spioner överallt. Det måste man ha för att kunna ta sig upp vid hovet, tänkte han trött. Han skulle fråga Johanna rent ut om hon ville ha honom.  Hennes svar skulle vara avgörande för hur han senare skulle verka. Han tittade ömt på henne och sa:

   - Johanna titta på mig! Johanna tittade blygt upp på honom men hon log inte. Johanna såg ut som om hon skulle gå på begravning. Vad hade hänt med henne? frågade han sig. Nyss hade Johanna varit så ung och glad men nu såg hon ut att ha åldrats tio år och hennes mun var bara ett streck.

   - Johanna återtog han igen. Jag vet hur du har det. Johanna stelnade till och skämdes plötsligt för det fick inte komma ut. Högt sa hon:

   - Min make är mycket snäll. Det är bara ont förtal sa hon och satte hakan i vädret. Han log ett vemodigt leende emot henne och sa:

  - Du behöver inte skämmas inför mig. Jag vet vad du får utstå. Johanna ilsknade till. Hur skulle han någonsin förstå vad hon fick och hade fått utstå?

    Högt sa hon:

   - Du kan aldrig ana vad jag får utstå. Med en häftig rörelse vände hon  sig bort ifrån honom.

   - Jo jag vet sa Sten emot hennes ryggtavla. Hans förra hustru och jag talades vid. Han drog på det han hade att säga. Men så beslutade han sig för att vara ärlig.

   - Hans förra hustru berättade för mig om hur han våldförde sig på henne i sängen och i övrigt. Själv tror jag att hon dog för att han slog ihjäl henne. Johanna flämtade till. Hon hade också haft samma tankar som Sten.©  Peter Knagert