Translate

Visar inlägg med etikett Psykologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Psykologi. Visa alla inlägg

fredag 9 oktober 2015

Är du snäll - psykologi

Blogg om psykologi
Enligt Dr. Robert A. Glover författare till ”No More Mr. Nice Guy” finns det antal egenskaper som karakteriserar det han kallar ”Nice guys”. Det här är en kategori av människor som jag tycker mycket om att arbeta med. Själv skulle jag säga att det är egenskaper som även delas av många kvinnor som är för snälla för sitt eget bästa, men de är skrivna för män. Glover menar att snälla män har flera av följande egenskaper, de:
  • Är givare – de säger att de mår bra av att ge till andra. De tror att andras generositet ska få andra att tycka om dem.
  • Är fixare – de tar hand om och löser andras problem, ofta utan att blivit tillfrågade.
  • Söker bekräftelse från andra – snälla män har särskilt stort behov av att bli bekräftade av kvinnor.
  • Undviker konflikter – de störs av konflikter och vill ha harmoni, därför undviker de att ta upp sådant som kan uppröra någon.
  • Döljer misstag och brister – de är rädda för att andra ska bli arga på dem, lämna dem eller skämma ut dem om de avslöjar sina svagheter.
  • Söker efter det rätta sättet – de tror att om de bara kan komma på hur man ska vara eller vad man ska göra hade de kunna leva problemfritt.
  • Förtränger känslor – de analyserar istället för att känner. Ibland ser de känslor som bortkastad tid och energi, ofta har de dålig kontakt med sina känslor.
  • Försöker vara annorlunda än sina fäder– många snälla killar uppger att de har haft otillgängliga, frånvarande, passiva, ilskna, otrogna eller alkoholiserade pappor. Det är inte ovanligt att de tagit ett aktivt beslut att försöka vara tvärtom.
  • Är bättre på att relatera till kvinnor än andra män – de har ofta få manliga vänner. De söker bekräftelse från kvinnor och anser sig vara annorlunda än andra män.
  • Har svårt att prioritera sina egna behov. De tycker att det är själviskt att sätta sina egna behov i första rummet. De tror att det är en dygd att sätta andras behov före sina egna.
  • Gör ofta sin partner till sitt känslomässiga centrum – snälla killar säger ofta att de bara är lyckliga om deras partner är lycklig.
En del av dessa egenskaper är nästan alltid ett problem, som att förtränga sina känslor eller att göra sitt känslomässiga välbefinnande beroende av hur ens partner mår. Andra egenskaper är positiva i rätt sammanhang som att vara givmild och hjälpsam. Problemet är att sammanlagt ger det bilden av en person som har ett sätt att bete sig som gör det svårt att leva ett lyckligt liv.
Om de beter sig tillräckligt bra kommer de bli älskade och få vad de behöver
Glover menar att det finns något som styr de han kallar ”Nice guys”. De tror att om det bara är tillräckligt snälla, goda, omtänksamma, om de bara beter sig tillräckligt bra mot andra kommer de bli älskade och få vad de behöver. Det är en vacker tanke men inte en särskilt välfungerande strategi. Vare sig kvinnor eller män som beter sig på det sätter blir i slutändan lyckliga.
Alternativet är inte som många tror att bete sig värre, att bete sig illa. Det är att både vara omtänksam mot andra och mot sig själv. Det gör en inte bara lyckligare och skapar bättre relationer. Det gör andra lyckligare och man har fortfarande möjligheten att vara genuint snäll, när man vill.
Känner du igen dig eller någon i din närhet? Skriv gärna en kommentar och berätta.http://www.johanydren.se/snall/ar-du-for-snall/

måndag 5 oktober 2015

Karaktär som är en narcissist eller borderlineperson- Att skriva en bok

I den här bloggen förklarar man hur en narcissist fungerar, vilket hjälper mig som författare när jag ska gestalta någon.

----------------------------------------------------------------Har du en narcissist eller borderlineperson i din närhet?

TILLÄGG och VARNING: Den här artikeln är skriven för människor som känner att någon i deras närhet har allvarliga problem med ilska och/eller ömsesidighet i relationer. Jag valde att använda orden ”narcissist” och ”borderline” i rubriken för att människor skulle kunna hitta artikeln på nätet. Det innebär inte att alla människor som berörs av dessa etiketter har sådana problem som beskrivs i artikeln, utan dessa diagnoser är mångfacetterade och bör användas med yttersta försiktighet. Jag beklagar också att det blir en negativ bild av dessa personer, de har självklart också många bra sidor. Se vidare diskussionen i kommentarsfältet /Daniel
När jag skrev om destruktiva relationer, lovade jag att återkomma med tips om destruktiva personer. De senaste åren har det kommit många böcker och hemsidor kring narcissister och den skada dessa kan orsaka för andra. Jag har tidigare här på bloggen ifrågasatt den här typen av psykiatriska diagnoser, men oavsett vad man använder för benämningar av problemet, så finns det vissa personer som verkar ha allvarliga problem med att etablera respektfulla och ömsesidiga relationer med omvärlden, och som därför orsakar skada hos andra.
Några gemensamma drag hos dessa personer kan till exempel vara:
  • Problem med ömsesidighet – det är alltför mycket personens egen sanning som gäller i relation till andra
  • Stora känslosvängningar – personen svajar mellan ytterligheter. Ena dagen tycker personen att socialdemokraterna är bra, nästa dag är de inte vatten värda.
  • Kränkande behandling av andra. Exempelvis fysiskt eller verbalt våld. Eller ekonomiskt utnyttjande.
  • Lögner, halvsanningar och manipulation av fakta.
  • Svårigheter med att be om ursäkt och se sin del i konflikter.
  • Ett överdrivet behov av att kontrollera situationer och personer
Ett problem med människor med starka känslomässiga problem är att det verkar som att andra människor liksom ”dras in” i dessa människors problematik. Märker man att en person har lätt att bli arg, och man har en sådan person nära inpå sig, så är det naturligt att börjar agera för att personen inte ska bli arg, och om man fortsätter att anpassa sig efter personen kan man nästan till slut känna att man ändrat hela sin personlighet.
Det finns mycket skrivet på internet om detta problem, och jag vill påminna om att det såklart finns nyanser i detta. Alla som har problem med ilska behöver inte ha en allvarlig psykisk störning. Råden i den här artikeln kan vara relevanta i olika hög grad för olika personer i olika situationer.
Några råd är i alla fall:
  1. Börja med att fråga dig: Finns det några allvarliga hot mot din eller dina närståendes liv och hälsa? Om du upptäcker att du har en person i din närhet som verkar ha allvarliga problem av den här typen, så kan det vara en bra idé att börja med att se över vad som verkligen är akut hotat i ditt och dina anhörigas liv. Exempel är om du lever med våld i en nära relation eller hot om våld. Eller om du har lånat ut ditt kontokort till en person som inte är att lita på ekonomiskt, som kanske har spel- eller shoppingberoende. Eller om du låter dina barn vara själva med en person som kan vara verbalt, fysiskt eller sexuellt kränkande. I dessa fall behöver du omedelbart göra något åt situationen. Ta hjälp av en vän eller en kvinno/mansjour om du har svårt att hantera situationen själv. Det kan också vara viktigt att ta hjälp av andra för att göra själva bedömningen av situationen. Du kan vilja fråga en vän: ”Ser du att det finns något i min relation till X som är verkligen bråttom att göra något åt?”
  2. Om du känner dig trygg i att du hanterat det mest akuta i relation till personen, så kan det vara bra att jobba med den förvirring som många känner i förhållande till sådana här personer. Här skulle jag vilja rekommendera att man arbetar med något slags terapi eller liknande för att komma fram till hur man själv påverkas av problemsituationen. Kanske liknar personen någon som funnits i ditt liv tidigare eller i din barndom, och detta försvårar för dig att agera adekvat mot personen. Ett tips är boken Att återerövra sitt liv, som jag tycker enkelt beskriver hur man kan arbeta med problem från barndomen. Eftersom du i redan har tagit itu med det allra viktigaste, kan du låta detta steg ta sin tid. Min grundtanke är att om man arbetar med sina egna känslor i förhållande till en problematisk relation, så kommer man efterhand komma fram till ett moget beslut hur man vill gå vidare i relationen.
  3. Jobba med din kommunikation. När du känner dig mogen, kan det vara läge att försöka kommunicera klart och tydligt med personen. Det är dock inte alls säkert att det är en bra idé att överhuvudtaget försöka kommunicera med en sådan här person. Det är också möjligt att du har fakta som säger att det helt bortkastad tid att kommunicera med personen. Det är inte ovanligt att man hamnar i ett medberoende och gång på gång försöker övertyga personen om att han/hon är på fel spår och behöver söka hjälp. Då kan det vara viktigt att avbryta dessa försök. (BIFF-metodenverkar vara ett bra sätt att kommunicera med sådan här personer).
  4. Om du vet att personen har allvarliga problem med ilska, så blir det troligen till slut fråga om att göra en planerad, försiktigt reträtt, så att du etablerar ett avstånd från personen, samtidigt som du minimerar risken att drabbas av personens ilska. Att helt enkelt prata mindre med personen och ”bli en tråkig person” är en strategi. Se vidare i länkarna nedan.
  5. http://xn--detknsligabarnet-ynb.se/tag/destruktiva-relationer/

onsdag 30 september 2015

Psykologi Freud


Vi startade lektionen med att repetera de utmärkande dragen för detet och överjaget för att sedan skildra jagets utmärkande drag. Jaget måste till skillnad från detet ta hänsyn både inåt (på detet och överjaget) men också på omgivningens krav. På detta sätt fungerar jaget utefter realitetsprincipen. Jaget vill också få sina behov tillfredsställda och uppfyllda men kan till skillnad från detet vänta och skjuta upp behovstillfredsställelsen till ett senare tillfälle.
Du grälar med din sambo och din omdelbara tanke är att du vill slå honom på käften (Detet), Överjaget säger då NEJ, du får inte slå! Jaget måste få utlopp för sin ilska/aggression och väljer då att rusa ut ur rummet och smälla igen dörren. Jaget anpassar sig till omgivningen, det är inte ok att slå, men mer ok att smälla igen dörren.
På lektionen tittade vi även på några utav de försvar som jaget använder för att bevara den psykiska balansen mellan överjaget och detet, men också för att hålla ångesten i schack. Jaget använder alltså försvar när vi blir frustrerade eller känner oss hotade tex. när detet ger oss farliga impulser eller då överjaget ställer för höga krav. Detta ger oss ångest, och denna ångest måste jaget hantera. Jaget hanterar ångesten genom att Jag försvar och kan därigenom behålla den psykiska balansen! Så ångesten är ett hot som måste bemästras. JAgförsvar används alltså som ett skydd mot inre hotande krafter, för att hålla ångesten i schack, för att bevara vår självkänsla då den hotas, som skydd mot obehagliga/traumatiska minnen, vid besvikelser och kriser i livet.
Som läxa vill jag att ni löser ÖVNING FÖRSVARSMEKANISMER som du har i ditt stencilmaterial om Freud! Så går vi igenom de rätta svaren på lektionen.
Jag vill att du till ett prov känner till följande försvar:
§  Reaktionsbildning
§  Regression
§  Förnekande
§  Förskjutning
§  Bortträngning
§  Rationalisering
§  Projicering
Vi läste berättelsen om Marie W och kikade på vilka försvar MArie och hennes mamma uppvisar. Ni fick också utkristallisera Maries personlighet utifrån Freuds personlighetstruktur (detet, jaget, och överjaget).
Ni som inte var med på lektionen måste lösa uppgiften och ladda upp ber lösning på itslearning.
Vi började också kika på Freuds utvecklingsteori som han kallar den psykosexuella teorin. Freud menar ju att vi människor drivs av våra drifer: Libido och aggressionsdriften.

Och när det kommer till utvecklingen är det libidon som är i fokus. Libidon tillfredsställs på olika sätt i olika faser, och blir inte libidon tillfredsställd i en fas, fixeras individen och kan enligt Freud utveckla en neurotisk karaktär senare i livet. Libidon är knuten till olika erogena zoner/kroppsdelar. Freud pratar om den orala, anala, falliska, latenta och genitala fasen.
Oral fas ca 0-1 år. Munnen erogen zon. Barnet behöver få sitt sugbehov tillfredsställt annars är risken att barnet fixeras och utvecklar en oral personlighet
Anal fas – 1-3 år. Den fysiska utvecklingen har gjort att den erogena zonen har flyttats från munnen till ändtarmsöppning/urinrörsöppning. Barn utvecklas i denna ålder till en egen självständig individ. Hämmas barnet i denna utveckling fixeras personen i denna fas och utvecklar en anal personlighet tex. skulle Freud förklarar tvångstankar och tvångshandlingar med att personen fixeras i den anala fasen. Perioden är en tid av trots, jag kan själv, vill själv. En maktkamp mellan barn och föräldrar! Barnen kan nu kontrollera sin avföring och detta ger barnet en känsla av makt.
Nästa gång fortsätter vi med den falliska fasen.
Det är många nya ord och begrepp som ni behöver lära in, och att associera begrepp med bilder, eller händelser och eller egna erfarenheter är en bra metod för att lära sig. Att sätta in ordet i ett sammanhang, att relatera till egen verklighet gör att vi lättare minns tex män som blir förkylda blir mer  ynkliga kvinnor?, och går tillbaka i utvecklingen (obs inte alla män såklart :)) – här är det frågan om regression. https://ninaemilsson.wordpress.com/2014/01/31/lektion-3-freud-fortsattning/


måndag 28 september 2015

Psykologi ledarroller

Ledarrollerna kan beskrivas på följande vis:
§  Den auktoritära ledaren fattar alla beslut och all aktivitet dirigeras steg för steg utan närmare motivering. Arbetsfördelningen bestäms av ledaren som också berömmer och kritiserar varje gruppmedlem för sig. Ledaren deltar aldrig aktivt i arbetet utom när hon visar hur det ska utföras.
§  Den demokratiska ledaren fungerar som rådgivare vid de gruppdiskussioner som ska leda till ett gemensamt beslut. Gruppmedlemmarna bestämmer arbetsfördelningen. Ledaren berömmer och kritiserar sakligt och objektivt och försöker vara som en vanlig gruppmedlem, men utan att utföra alltför mycket av arbetet
§  Den passiva ledaren låter såväl gruppen som den enskilda gruppmedlemmen fatta sina beslut i full frihet. Ledaren erbjuder olika slags material och meddelar att hon står till förfogande om det behövs, men deltar för övrigt inte i diskussionen och ingriper vare sig i organisationen eller arbetsfördelning. Hon kommenterar eller kritiserar inte arbetet om hon inte blir tillfrågad.

https://ninaemilsson.wordpress.com/2014/04/25/lektion-3-och-4-indivden-och-gruppen/

söndag 27 september 2015

Psykologi kognitiv dissonans

Kognitiv dissonans
Amerikanen Leon Festinger myntade på 1950-talet begreppet kognitiv dissonans(tankekonflikt) dvs. vi upplever en tankekonflikt när vi handlar på ett sätt som ej stämde med våra kunskaper eller erfarenheter tex. en person som tycker det är fel med otrohet hamnar på en personalfest och har sex med kollegan.
När en attityd är motsägelsefull tex. vi röker fast vi vet att rökning är farligt och kan förkorta livet, vill vi skapa balans i vår attityd. Detta kan vi göra på olika sätt:
§  Sluta  röka
§  Förneka bevisen för att rökning skadar tex kan ge upphov till lungcancer
§  Motivera rökningen. Tex. alla dör inte för tidigt av att röka – det händer bara storrökare – och jag räcker bara några cigaretter/dag, livet är kort, varför inte njuta. Vi bortförklarar med andra ord vårt beteende och attityd istället för att faktiskt förändra vårt beteende/attityd.
Den svåraste komponenten att förändra är den känslomässiga. Vi ser gärna det vi vill se, och förnekar annan fakta.

https://ninaemilsson.wordpress.com/2014/04/25/lektion-3-och-4-indivden-och-gruppen/

fredag 25 september 2015

Psykologi attityd

Attityd
Attityd är en människas inställning,  värdering av någon/något tex. Madonna, invandrare, Carl Bildt, Hip Hop, politik, och som ofta leder till att vi lägger märke till bara det vi vill uppfatta.
Attityder är nödvändiga och hjälper oss att organisera våra tankar och känslor. Attityder är ett sätt att förenkla tillvaron och fungerar som en karta som vi använder för att snabbt ta ställning och veta hur vi ska handla.
Det finns tre komponenter i en attityd:
1.         Kognitiv komponent – vår kunskap om något. Kan vara mer eller mindre sant. Tex. rökning är farligt, zigenare är tjuvaktiga, otrohet är fel.
2.        Affektiv komponent – vår känsla gentemot rökning tex. tycker inte om rökning, har en negativ känsla mot rökare.
3.        Handlingsinriktad komponent – hur jag faktiskt handlar tex. röker eller röker inte,  umgås eller umgås inte med zigenare, är  eller är otrogen.
När den kognitiva komponenten och handlingskomponenten är samstämmig har i balans i vår attityd tex. Jag vet att det är farligt att röka – jag röker inte. JAG tycker det är fel att vara otrogen . jag är inte otrogen. Men ibland är det dissonans i vår attityd och då stämmer inte vår tanke/kunskap med vad vi faktiskt gör tex. Vet att rökning är farligt – röker. Detta kallas för kognitiv dissonans.

https://ninaemilsson.wordpress.com/2014/04/25/lektion-3-och-4-indivden-och-gruppen/

fredag 18 september 2015

Makt och lydnad

Makt och lydnad

I dagens samhälle vill vi ofta framstå som självständiga individer som inte påverkas av andra utan tar egna väl genomtänkta beslut. Men sanningen är den att vi ständigt påverkas av andra och vissa personer påverkar oss mer än andra. Man kan säga att dessa personer har makt. Makt kan definieras som den möjlighet och potential till påverkan som en individ innehar. Ofta tänker vi på makt som något negativt som människor missbrukar men en god ledare kan också använda sin makt till något positivt. För oss som människor är det viktigt att inse hur människor i maktpositioner kan påverka oss så att vi inte stänger av vårt kritiska tänkande och blint litar på personer med hög status.
Man kan få makt genom sin position men också genom de personliga egenskaper man innehar. Positionsmakt får man då man har möjlighet att belöna, bestraffa och sanktionera resurser gentemot andra människor. Positionsmakt kan en chef ha över sina medarbetare eller ett land ha över ett annat land pga. ett militärt övertag. Personligmakt får man istället genom ett förtroende från och samarbeten med omgivningen. Det kan handla om att man sitter inne på information eller kunskap som andra vill få tillgång till genom relationen eller så kan man ha personlighetsdrag som får andra att förändra sina beteenden för att få fortsätta relationen. För en ledare är positionsmakt det som fungerar bäst på personer med låg kompetensnivå medan personligmakt är överlägsen för medarbetare med hög kompetens.

Positionsmakt

Tvångsmakt

Människor undviker att få bestraffningar av olika slag genom att låta vissa personer ha inflytande.

Ex:poliser kan ge dig böter om du inte lyder

Belöningsmakt

Andra människor låter personen bestämma eftersom att denne har möjlighet att ge dem olika fördelar och belöningar.
Ex: lärare kan ge dig bra betyg om du lyder

Legitim makt

Personen tillåts att ta beslut som påverkar andra människor på grund av att denne tilldelats en viss titel eller position som gör denne till ledare.
Ex: chefer förväntas man bara att lyda

Personligmakt

Informationsmakt

En person har tillgång till information som är viktig för andra människor, därför får denne inflytande.

Ex: en journalists källa kan utnyttja sitt läge för att få igenom sin vilja

Expertmakt

Den som vet och kan saker andra inte kan får makt eftersom att människorna tror sig ha behov av kunskapen.
Ex: en yrkesgrypp kan ställa höga krav på sina arbetsgivare om det är ett bristyrke

Förtroendemakt

Personliga egenskaper kan göra att omgivningen låter en person bestämma för att de litar på denne.

Ex: en god talare kan argumentera för sin sak på ett förtroende ingivande sätt
http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/makt-och-lydnad/

tisdag 28 juli 2015

Psykologi och ondska- att skriva en bok

Psykologi och ondska

I en av mina böcker förekommer en grym och skoningslös människa nämligen Thormund i
En mans ägodel.
Hans karaktär har vad man kallar en legitim makt
-----------------------------------------------------------------------

Legitim makt

Personen tillåts att ta beslut som påverkar andra människor på grund av att denne tilldelats en viss titel eller position som gör denne till ledare.

men den här ingår också

Förtroendemakt

Personliga egenskaper kan göra att omgivningen låter en person bestämma för att de litar på denne.

http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/makt-och-lydnad/


bild: www.lookfordiagnos.com



måndag 27 juli 2015

Psykologi och karaktärer

Att skriva en bok
Karaktärer och psykologi

Jag är väldigt intresserad av psykologi eftersom jag skriver om människor.
En karaktär kan ha många bottnar i sitt sinne och ibland har jag svårt att förstå vad de gör och hur de agerar. Då är det bra med psykologi så man kan få en förklaring hur vi människor fungerar.

En av de karaktärer som jag behövde förstå var Thormund i "En mans ägodel"
Han var oerhört ond och elak och jag försökte desperat att förstå mig på honom.
Jag tror att jag har kommit ganska nära varför han var som han var men man kan aldrig vara helt säker.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


bild: www.inu.se

fredag 24 juli 2015

Lär dig allt om psykologi

Lär dig allt om psykologi!
http://lattattlara.com/

När man är en författare behöver man veta mycket om psykologi för att förstå de karaktärer man skriver om.
Lätt att lära är en hemsida menad att fungera som en kursbok i psykologi. Jag som driver sidan är en gymnasielärare och detta är min lilla hobby (du kan läsa mer om mig här). Sidan är fortfarande under konstruktion och informationen fylls på hela tiden men jag hoppas att du redan nu hittar lite intressant information. Om du hittar något otydligt eller felaktigt på sidan hör gärna av dig (men håll en trevlig ton) och om du gillar sidan berätta det gärna. Mycket nöje!

Vad är psykologi?

Psykologi betyder läran om själen. Men vad betyder det egentligen? Jo det betyder att psykologi är det ämne som med olika metoder försöker förklara människans innersta väses. Psykologi är med andra ord det vetenskapliga studiet av mänskliga beteenden, tankar och känslor.
Psykologi handlar om mänskliga reaktioner och relationer. Ämnet studerar individen som en social varelse som känner, tänker och handlar. För att förstå människan så undersöker man henne på olika nivåer:
  • Biologisk nivå (kroppstillstånd, genetiskt arv och genetiska skador)
  • Individnivå (individens upplevelser, personlighet och behov)
  • Gruppnivå (maktstrukturer, grupprocesser och kommunikation)
  • Samhällsnivå (bostadsområden, samhällsekonomi och folkhälsa)
Inom psykologin kan man även se på mänskligt beteende utifrån olika psykologiska inriktningar även kallade perspektiv. Några vanliga psykologiska perspektiv är: psykodynamiskt perspektiv, behavioristiskt perspektiv, humanistiskt perspektiv och kognitivt perspektiv.

Varför undervisar vi om psykologi i skolan?

Som skolämne syftar psykologin till att eleven utvecklar lyhördhet samt förståelse för och tolerans gentemot andra människor. Skolan vill att eleven ska förstå hur och varför andra människor agerar som de gör och att de inser hur komplexa människor faktiskt är. Men minst lika viktigt är att eleven utvecklar en förståelse för sitt eget beteende och tänkande. Vem är jag? När vi förstår varför vi beter och känner  oss på ett visst sätt har vi även möjligheten att förändra det om vi så önskar.

Vad kan man få lära sig om man läser psykologi?

Olika kurser i psykologi behandlar självklart olika delar av ämnet men alla fokuserar på människan som individ. De kurser som erbjuds på gymnasienivå är: Psykologi 1, Psykologi 2a och Psykologi 2b. För information om vad varje kurs innehåller och vilka förmågor som krävs för ett betyg kan du klicka på länkarna och läsa om kursen på skolverkets hemsida. Men några exempel på vad en kurs i psykologi kan gå in lite  närmare på är: – På vilka sätt påverkar reklam oss? – Varför drabbas människor av ångest? – Vad påverkar hur vi tolkar och uppfattar vår omvärld?  och – Hur utvecklas våra självbilder?