Translate

Visar inlägg med etikett Att skriva en bok-karaktärerna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Att skriva en bok-karaktärerna. Visa alla inlägg

torsdag 2 mars 2017

Att skriva om karaktärer som fastnar hos läsaren

Att skriva om karaktärer som fastnar hos läsaren
Jag har funderat på vad det är som gör att man faktiskt fastnar för en karaktär. Det jag själv fastnar för är om jag kan känna empati, obehag, förvåning eller något liknande som berör mig.
Jag tror därför att det är väldigt viktigt att skriva om känslor, dvs. vad känner karaktären? hur tänker han? vad vill han?

Det här tänker jag på nu när jag går igenom varje scen ifrån början i Everest boken. 

torsdag 8 september 2016

Att skriva en bok- karaktärerna

Jag har använt mig av lyckans hjul på Everest. Han glänser och frodas i den första delen av boken för att sedan ramla ner till en spillra av sig själv. Det skapar en historia.

onsdag 7 september 2016

Att forma en karaktär - Irland- en kärleksroman

Att låta en karaktär visa sig vara en annan kan man också göra.
Så är fallet med John Kearney som är bror till Everest och Rikard.

I början av boken ger han intryck av att vara en väldigt duktig försvarsadvokat men under tiden som läsaren läser boken förstår han/hon att han är mycket komplex och så mycket mer.

Han har stora problem men han döljer dem väl.


lördag 3 september 2016

En karaktärs inre monolog

En karaktärs inre monolog

Everest i boken som ännu inte är utgiven har många dystra tankar. Hans tankar och minnen varvas med det som händer i nuet. Vad han tycker och tänker kommer också fram i de dialoger som Everest är med i. När Elisabeth tänker och minns Everest som ung får vi också veta lite mera om Everest.

fredag 12 augusti 2016

Att tycka om sina karaktärer

Jag tycker om mina karaktärer men på olika plan, även de som är onda. Jag förstår dock inte alltid det som de gör utan letar därför efter en förmildrande omständighet till varför de agerar på ett särskilt sätt.
Jag lider med mina karaktärer när det är svårt.
Jag svettas när det är en skräckscen som ska skrivas.
Jag skriver först stolpar och bryter sedan ner allt det hemska i mindre gripbara delar. Därefter lägger jag till detaljer som: Hon svettades, bet på naglarna osv.

hemska scener finns i En mans ägodel speciellt i upplaga nummer 2
boken har fått ett nytt omslag se till höger under en mans ägodel upplaga nummer 2 

onsdag 10 augusti 2016

Att vara författare- att förstå sina karaktärer

Att vara en författare innebär att tänka mycket på allting. Jag tänker på karaktärerna, miljön, temat och de problem som de har. Jag tänker nästan hela tiden på mina karaktärer utom när jag jobbar. När jag kör bil till och från arbetet tänker jag bara på mina berättelser. Många gånger kommer då uppslag till nya idéer. Nya berättelser kommer också ofta på natten har jag märkt. Då måste jag snabbt skriva ner dem för på morgonen är allt borta. Jag kan vara helt uppslukad av en karaktär en längre tid. Jag kan också tillbringa mycket tid med att försöka förstå en karaktär som Thormund och Johanna eller John.

fredag 5 augusti 2016

En karaktärs drivkraft

Vilken drivkraft har din karaktär?
Min karaktär Thormund i En mans ägodel hade en drivkraft nämligen att skaffa sig en maka och därmed få barn, enbart för sin status och för att kungen ville det.

Hans önskemål leder till en konflikt eftersom han vill ha en foglig maka som han äger. Johanna var allt annat än foglig.

Han hade också en hemlighet som han dolde för vänner och för kungen. Han slog och förnedrade sin maka men såg till att blåmärken täcktes av kläder och hattprydnader.

Samtidigt som han var ond var han också sårbar. Hans mor var en sköka och han var under många år faderslös.

Hans barndom hade satt djupa spår i hans själ.
Du kan se hur han ser ut på omslaget

onsdag 27 juli 2016

Att skriva en bok- karaktärsdrag

Att skriva en bok- karaktärsdrag
Alla mina karaktärer är olika.
De har olika sätt att gå.
De har olika sätt att uttrycka sig på.
En del svettas och andra inte.
En del har tics.
Deras personlighet och bakgrundshistoria är olika.
Deras förutsättning att få ordning på sina liv är olika.
Jag vet vad de tänker i olika situationer.
Jag försöker att läsaren ska känna igen sig i min karaktär även om de lever ett helt annat liv än läsaren.

tisdag 26 juli 2016

Att skriva en bok- framställa sårbara karaktärer

Att skriva en bok- framställa sårbara karaktärer
Jag har kommit fram till att alla mina karaktärer är sårbara på något sätt. Ofta är de rika men har ändå olika problem i varierande svårighetsgrad. Rikard i "Tillgång till mitt hjärta" visade sig först vara väldigt stöddig men ju längre fram i kärleksromanen läsaren kom desto mer framställdes han som oerhört djup. Vi kommer in i Rikards liv, hans tankar osv. Att skildra honom på detta vis gör att han känns mer levande.
   John hans halvbror har en mycket märklig karaktär. Han är framgångsrik i sitt arbete men har ett väldigt trasigt inre. Han försöker att förhålla sig till sina psykologiska och sexuella böjelser men lyckas inte riktigt. Vi får följa honom och hans kramp om sin vardag som bitvis är ganska rolig i vissa avseenden.
   Everest hans helbroder är en framgångsrik man även han som står på toppen av sin karriär när olyckan sker. Allt förändras i hans liv. Hans vänner försvinner liksom flickvännerna. han söker tröst i spriten och blir ett vrak. Hans familj kommer på en lösning som han dock inte tycker om.
Del II i böckerna om bröderna Kearney, del I är ute nu Tillgång till mitt hjärta

fredag 22 juli 2016

Att vara författare- När karaktären börjar leva sitt eget liv

När karaktärerna börjar leva sitt eget liv blir jag först förvirrad och sedan glad. Då gäller det att så fort som möjligt skriva ner det som man tänker både i stolpar och meningar. Jag vet aldrig i förväg vilken karaktär som ska ha mest att säga och det blir alltid en överraskning.

Alfrida hade väldigt mycket säga
hon levde i sin magiska värld
alfrida som en adelsdam levde också i en helt annan värld än den magiska
Det blev alltså en väldigt tudelad karaktär.
Sett i perspektiv så här efteråt var det ju inte konstigt att hon hade så mycket att säga. 


fredag 1 januari 2016

Att skriva en bok- hur är karaktären

Att skriva en bok
innebär bland annat att känna in hur karaktären är.
Vilka är hennes/hans tankar?
Hur känner de inför olika saker i samhället?
Vad är de rädda inför?
Vad vill de göra med sitt liv?
Vad tycker de om sin släkt?
Hur känner de inför kärleken?


Det är tankar jag nu utforskar när det gäller Ella som är en av systrarna i klanen Kearney/Adelheim/Adelswärd.

Hur hon uppträder beror också mycket på hennes relation till mamman, systern och pappan.

Varför hon är som hon faktiskt är beror också mycket på relationen till pappan och hur hennes bror Rikard har fått axla papparollen som storebror. Det är tankar jag tar med mig idag och skriver ner dem i kollegieblocket om hur mina karaktärer är. ©  Peter Knagert

söndag 20 december 2015

Att skriva en bok- att bli sin karaktär

Att skriva en bok

Att bli den man skriver om
Jag tror att det är väldigt viktigt att man kan närma sig sin karaktär och gå inunder skinnet på henne/honom.

Så är det just nu när John Kearney är intresserad av statistik och annat. Då läser jag på om statistik för att det ska bli så nära honom som möjligt. Han är väldigt specifik som person men mer säger jag inte och han får tidigt i boken ett problem som han försöker att överstiga. Tyvärr har han lite otur eftersom det inte är helt lätt att lära om vid hans ålder. Han har hunnit att skaffa sig vanor och rutiner, vilka han kanske inte är villig avstå ifrån. Trots det är han villig att fundera på att förändra sitt liv.

jag känner det han känner, jag ser det han ser, jag hör det han hör, jag hör hans tankar ©  Peter Knagert


tisdag 1 december 2015

Att skriva en bok- karaktärernas liv



Att skriva en bok- Karaktärernas liv
Deras handlingar är en del av deras personlighet.
Deras personlighet får dem att agera på ett visst sätt eller ifrån ett mönster. 
Olika dilemman som karaktären drabbas av får också han/hon att agera på ett visst sätt.
Alla karaktärer reagerar olika på samma dilemma. Ingen människa är lik en annan individ och därför blir det också olika hur de hanterar det som hänt. Det gäller att få in det viktigaste om karaktären här och där så att läsaren uppfattar han/hon som  författaren gör även om man naturligtvis inte helt kan klargöra det. Varje läsare har ju olika tidigare erfarenheter och reagerar så klart efter detta varför upplevelsen av en bok ses olika hos var och en. ©  Peter Knagert

måndag 30 november 2015

Att skriva en bok- att vara besatt av sina karaktärer

Jag är besatt av mina karaktärer
ibland kan jag komma på mig själv med att tänka
Vad skulle Viveka ha sagt om hon gjort det och det?
Hur skulle Thormund ha reagerat på det och det?
Vad tänkte Johanna innerst inne i just den stunden?
Hur orkade Johanna leva med tanke på vad hon utsattes för?

Jag kan tillbringa många timmar med att analysera och fundera på hur de hade tänkt, de blir med andra ord verkliga för mig. Men jag läste någonstans att man inte bara ska tycka om sina karaktärer utan gärna vara besatta av dem. Ok då är jag i hamn för jag är besatt av dem. Jag inte bara ger dem namn och utseende utan de får också tankar, ändrar ibland sina liv, de spelar ut sin ilska, sorg och glädje osv.

De har alla olika personlighetsdrag naturligtvis eftersom vi människor har det. Ingen är lik en annan människa, vi kan visserligen vara lite lik men inte fullt ut.

Förutom att de har olika personligheter så befinner sig mina karaktärer också i olika tidsåldrar.
1700,1800,1600,2000 talet rör jag mig i beroende på vilken bok det är.

Jag får också olika intressen beroende på vem jag skriver om: tex. när jag skrev om Alfrida var jag oerhört intresserad av hur man hanterade ett svärd och hur man slogs etc. I många av scenerna i boken utspelar det sig krig där man dör, skadas, flyr osv.

När jag skrev om Gobatar blev jag oerhört intresserad av skogen och växterna där och moder jord.
När jag skrev om Thormund var jag intresserad av riddartiden, strider, dubbning av riddare m.m.

Jag är helt enkelt besatt av mina karaktärer och det är underbart ©  Peter Knagert

onsdag 14 oktober 2015

Att skriva en bok- en människas undergång

En människas undergång skildrar jag i början av boken om Everest och det är verkligen underbart att få följa med på hans resa tillbaka. Den resan är inte helt lätt naturligtvis utan istället oerhört svår och det gör ont i honom. Just nu håller jag på och skriver intrigen och har inte gått in i detalj än på varje scen, det kommer sedan. Då fyller jag i med detaljer, stämningar, miljöer, mer dialog kanske eller mindre beroende på hur jag rättar det.

I mina tankar kring detta bör jag fundera på vad är det egentligen som bör skildras när man ska berätta om en människa som ligger ner och inte kan komma upp och egentligen inte vill det heller? Det är en fråga jag kommer att ta med mig och som jag måste ha ett svar på innan boken blir klar. Jag känner att det är något som måste mogna fram och som jag inte kan stressa ner på papperet.

Förutom Everest själv så påverkar naturligtvis också hans närmaste och andra människor som finns i hans närhet honom. Utifrån hur de agerar så möter han deras närmande som han finner är mycket irriterande eftersom han inte önskar någon hjälp. Hur han agerar får också i sin tur hans familj att agera på ett speciellt kanske grymt sätt även om de naturligtvis gjorde det av kärlek. Ju mer jag skriver på boken märker jag att det här med sårade känslor och omhändertagande är inte något som är lätt, tvärtom. Det är med andra ord mycket att tänka på kring detta och det är väldigt intressant men svårt. Men jag hyser hopp om att det jag skriver varje dag ändå till slut kommer att bli en helhet och skildra det så riktigt som möjligt. Everest som karaktär kommer att bestämma väldigt mycket när det gäller i vilken riktning som romanen kommer att fortsätta. Jag kommer att känna in hans känslor, svagheter och den styrka som han ändå besitter, fastän han själv inte är medveten om just det.

Förutom det så hamnar han i en annan slags situation än han tidigare befann sig i och får helt börja om ifrån ruta ett. Men han har ändå tur eftersom hans familj står bakom honom på gott och ont. ©  Peter Knagert

torsdag 8 oktober 2015

Att skriva en bok- kan man vara både stark och svag?

Kan man vara både stark och svag? Ja det kan man men inte på samma gång naturligtvis. Ju mer jag skriver desto mer förstår jag att vi alla har dessa två sidor mer eller mindre inom oss. Det finns alltid en liten akilleshäl som vi värnar om där vi är värnlösa och oskyddade. Många gånger kan det vara svårt att hitta hos karaktären. Jag tänker på Rikard som är en framgångsrik försäljare och som är firad och alltid populär men jag fann till slut hans akilleshäl och när jag skrapade på ytan kom det fram mer och mer djupa detaljer som jag inte visste fanns där ifrån början. Det var en intressant resa att leta upp det här och väldigt viktigt också för romanen, skulle det visa sig senare.
 Viveka och Rikard kärleksroman handlar om år 2015

onsdag 7 oktober 2015

Att skriva en bok- Att vänta ut karaktären

Att skriva en bok innebär också att vänta ut vad karaktären vill. Ofta kommer det inte fram direkt utan det behöver liksom mogna för att komma fram. Ibland får man ta och fråga karaktären: vad vill du egentligen? vart är du på väg? hur har du tänkt dig ditt liv nu? osv.

En annan fråga jag har ställt min karaktär Everest är: Vad tycker du om det och det? hur ställer du dig till det? osv.

söndag 4 oktober 2015

Att skriva en bok- Vad vill karaktären egentligen

Jag skriver på romanen om Viveka och Rikard men då och då sneglar jag också på min andra 2000 tals roman där Edvard och Mikaela är huvudfigurer.

Idag kunde jag inte låta bli att fundera över Mikaela. Vad vill hon egentligen? och vet hon det själv egentligen?

Visserligen har hon blivit av med sin ungdom eftersom hon tidigt har fått ta ansvar men vad vill hon egentligen nu? Förmodligen har hon inte tänkt igenom det som hon är fast besluten att göra men ändå tvekar hon inte alls. Än så länge vet jag inte helt säkert som författare hur hon tänker och får helt enkelt vänta ut vad jag ska skriva.

Edvard ja han är snygg och sexig och världsvan och han borde ju veta att Mikaela är rätt för honom och sluta med sitt singelliv som är minst sagt bisarrt och märkligt. Mikaela borde veta att han är den rätta för henne men hon tvekar men varför? Jag funderar i nästa andetag på om de verkligen kan förenas till en enhet när de befinner sig i två helt skilda världar av materiella ting och vanor.

Ja det blir en hård nöt att knäcka men jag är inte orolig över att jag till slut kommer att ha allt klart för mig. Än så länge är inte heller intrigen skriven helt och fullt och jag vet faktiskt inte hur romanen kommer att sluta. Jag skriver när jag får nya bilder till mig och låter den helt enkelt vara däremellan och mogna som ett vin gör.

Jag vet att båda är oerhört envisa och tror på sin sak men när det sker som sker tror jag ändå att de så småningom kanske kan förenas. Men jag vet inte ännu vad som kommer att förena dem eller varför.

Mikaela bär på en massa ilska emot sig själv och tycker inte att hon är söt och hon avskyr sin kropp. Edvard däremot vet om att han är snygg och attraktiv och han är nästan för självsäker. Hon åh andra sidan är inte alls självsäker och är snarare lite blyg och tycker om att stå i skymundan och se och lyssna på andra. Deras position i romanen gör det inte bättre när det gäller hennes självsäkerhet, tvärtom. Hans position förstärker hennes osäkerhet.

Ja sammanlagt är det väldigt intressant och jag längtar till den dagen då jag vet exakt hur allt ska sättas på plats. Tills dess väntar jag ut karaktärerna. ©  Peter Knagert

Viveka och Edvard överst

och Edvard och Mikaela nederst



söndag 27 september 2015

Att skriva en bok- Nya ideal och förändring

Min karaktär Rikard funderar en dag på om det som han tidigare har ansett vara starka ideal och åsikter verkligen stämmer med dem han har idag? Är det verkligen så viktigt eller har han fått nya ideal? Har inte tiden förändrat honom till att tänka annorlunda och få nya ideal?

En annan tanke slår mig då. Men vill han egentligen förändras då? Vill han verkligen sluta upp med ungkarlslivet och att ragga kvinnor? Är han beredd att bli en familjefar och också skaffa barn?

En annan tanke slår mig. Men har han verkligen något val? Kanske är Vivekas närvaro något som ändrar honom och hans ideal? Och borde han faktiskt våga att hoppa och ge sig ut på okänt vatten? eller stagnera där han är? Det är mina tankar idag i skrivarlyan när det gäller romanen jag skriver på om Viveka och Rikard. ©  Peter Knagert



onsdag 16 september 2015

Att skriva en bok- karaktärer och känslor

Känslor
Är vi människor inte alla fulla av känslor? Min karaktär Viveka är en självsäker och elegant kvinna men jag funderar på om inte hon också bär på en svaghet inombords. Jag hittade hennes svaghet idag och den har jag nu plockat fram i ljuset och begrundar det. I detsamma förstod jag varför hon i slutet på i romanen reagerar som hon gjorde på det som hände. För hon bar på en stor sorg inom sig som ett fult spöke som hotade att komma fram i ljuset men som hon direkt manade in i ett mörkt hörn.

För mig som författare var det en lättnad att äntligen hitta hennes inre och de känslor som hon inte först visade mig.

En karaktär är en egen personlighet som man inte alltid i första andetaget lär känna. Vissa känner jag direkt men inte alla de karaktärer jag skriver om. Man behöver liksom ställa frågor till dem som handlar om olika synvinklar för att fånga deras karaktär.

Det är mina tankar i skrivarlyan idag. ©  Peter Knagert