Jag tror att miljön inte betyder allt men att den ändå är viktig som komplement till den berättelse som man skriver. Vill man skapa mer spänning använder man sig av en mörkare miljö, kanske en tunnel eller en skum bakgata. Om man vill skapa en lugnare atmosfär där friden råder så skapar man en vacker äng med blommor på och fåglar som kvittrar. Men man kan inte bygga en bok på enbart miljöskildringar men de är som sagt var ett komplement.
Det bästa när man ska beskriva en speciell plats är om man själv har varit där. Det är då man kan ta upp alla detaljer i miljöbeskrivningen så det blir mer äkta och nära.
Årstidsväxlingar är också viktigt att ta med i boken. Är det kallt när han/hon ska gå ut kan man skildra det genom att: Hon tog på sig sina vantar etc. Eller: Han tittade ut genom fönstret och såg stora snöflingor eller nåt.
Jag brukar först koncentrera mig på intrigen och karaktärerna för att sedan när allt är klart gå tillbaka och skriva till miljöskildringar och tänka på vilken årstid det är.
Men i vissa böcker är det liksom självklart att det kanske bara ska handla om sommaren som i boken om Viveka och Rikard.
Jag hade också ganska tidigt bestämt att de skulle befinna sig både i Italien, Montana Missoula, Stockholm och i en skärgård i Sverige.
Däremot i boken om Everest så finns det alla årstiderna vår sommar höst och vinter
