Sienna Atterdag ifrån Norge är på jakt undan bödeln.
När hon kommer in i handlingen befinner hon sig i skogen och hon har något
fruktansvärt efter sig. Denna varelse vill dricka hennes jordenergi och han
vill bita henne i halsen.
Kapitel 20 Siennas flykt undan bödeln
Vargarna ylade i den
frostkalla stjärneljusnatten då ingen ville vandra allena. Alla blommor låg
frusna i den mörka mullen. Jorden låg kornig och nuddade stjärnornas tankar.
Med metallisk klang drog broar av kyla in över marken.
Sienna
hade varit på flykt undan bödeln i månader. Hon kände att det både var en
fysisk fiende och en andlig som var efter henne. Men sedan några dagar tillbaka
kände hon endast vittringen av en varelse som klafsade i snön bakom henne. Det
var någon som stannade då hon stod stilla för att återigen röra på sig när hon
åter började gå. Fladdermöss följde i hennes spår och det var ett hotfullt
tecken på ondska, det visste Sienna. För fladdermössen var den svarta gudinnans
favoritdjur. Sienna ökade takten och lyfte förtvivlat på kjolarna för att
lättare komma över stock och sten. Hon flämtade och svetten rann nerför hennes
rygg. Sienna var vacker med brunt lockigt hår. Hennes gröna ögon spejade ut i
natten.
Sienna
hade lämnat kvar sin man i Norge. Vad gjorde en kvinna som måste säga adjö till
sin älskade? frågade sig Sienna. Hennes make var inte död men ack så ouppnåelig
tänkte Sienna. Och hon visste att ingen jordisk man skulle kunna fylla hans
plats som make. För aldrig skulle hon igen få möta en så innerlig och omsorgsfull
kärlek som den hennes make hade givit henne. Vad skulle hon göra när sorgen
efter hennes make hade kommit ikapp henne? tänkte hon förtvivlat. Hon stannade
tvekande upp ett ögonblick och tappade nästan andan. Hon kunde inte längre
känna hans kärlek i sitt bröst noterade hon. Allt var borta! och därför ville
hennes hjärta slitas ur kroppen på henne. Ville hon leva vidare i det här
tillståndet? frågade hon sig.
Sienna
var klädd i en arbetarkvinnas kläder. Hennes kläder var solkiga och smutsiga.
Över klädseln bar hon en grå slängkappa som inte höll kylan borta så mycket som
Sienna hade tänkt. Hennes underkläder var av ylle och på fötterna bar hon grova
stövlar.
Sienna
lyfte på huvudet och såg upp i granarnas gråsvarta barrslöjor. De spretiga och
mörka kvistarna böjde sig hotfullt över henne. Skogens barr hade fastnat i
hennes mörklockiga hår. Denna natt var daggen och tårarna belagda med trolldom.
Den gröna skogsbotten var belamrad av älvor och vättarnas lek. Det dånade
ovanför träden och himlen var spökaktigt grå. Ett ljus spred sig plötsligt över
himlen och försvann med en kometsvans i fjärran.
Hon
hörde ett vinande ljud. Svisch! Svisch! Vad var det? Det var ett otäckt ljud
och det kom allt närmare och närmare henne. Det var som en viskande kör hade
pulserat fram i skogen. Trädens grenar rispade i hennes ansikte. Hon flämtade
och kämpade sig fram över mossbeklädda stubbar och rötter, då hon försökte att
komma undan. Hon kände kylan i vinden som försökte att förgöra henne. Vart
skulle hon ta vägen? tänkte hon sorgset. Sienna undrade var hon skulle söka
skydd ifrån det som förföljde henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar