utdrag ur boken
Kapitel 13 Besök av biskopen
En dag i december 1166 kom biskopen Henrik. Utsikten över skogen med
gnistersnö och krispig kyla fick Johanna att le då hon spejade ut genom
fönstret i riddarborgen. Han skulle visitera alla sina kyrkor i sitt stift. Han
hade även i sin ägo ett antal gårdar att ombesörja. På vägen till församlingens
kyrka passade biskopen på att gästa Thormunds gård.
Johanna skyndade sig att rätta till den vackra duken i
riddarsalen. En sådan här dag då en så förnäm man skulle gästa dem måste det
vara prydligt och snyggt där, tänkte Johanna. Dagen till ära hade Johanna klätt
sig i en vacker mörkblå klänning med sedesamt hög krage som modet bjöd. Upptill
på huvudet hade hon sin hennina med slöja. Hon såg ut som en drottning då hon
skred fram i salen. Johanna övervakade sina pigor och legohjon som ordnade i
köket. De måste vara beredda utifall att biskopen även plägade gästa dem vid
middagen. Men varken Thormund eller Johanna visste om biskopen hann med
middagen, eftersom han var en mycket stressad man.
Solen hade smält snön framför vindsbryggan då hirdmännens
hästar hade gått och trampat omkring just där. Leran lyste och glittrade i
solskenet. Biskopen dröp av sarkasm då han sa något nedlåtande till sin dräng
innan han behagade att nedstiga ifrån hästen. Biskopen nedlät sig till att
värdigt nicka till vakten som stod där och fick passera vidare. Han gick med
stadiga steg upp på vindsbryggan och fortsatte vägen in i riddarborgen.
Han vätte sina läppar som för att ta sats liksom en
penna som vässas innan den skriver. Åh han hade så mycket att förtälja! Detta
skulle bli en stund att minnas, tänkte han hoppfullt. Han stod utanför porten
till kärnhuset och såg hur människorna omkring honom såg upp till hans
skapelse. Den smyckesklädda biskopsdräkten blänkte i solskenet. Han var en
stilig man biskopen, om han fick säga det själv. Faktiskt ansåg biskopen att
han den store frälsarens uppgift var att visa menigheten stil och
klass. Han såg i mjugg på hur alla krusade inför honom och njöt av situationen.
Biskopen borstade och stampade av sig snön innan han steg på i
kärnhuset. Biskopen steg vördsamt över tröskeln till Thormunds riddarborg som
om han vore Guds utsände.
Då biskopen stigit in i riddarborgen tog han vänligt emot det
krus med björkvatten som han tvagade sig i.© Peter Knagert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar