Veckans betraktelse- Varför fokuserar vi så ofta på att
vi har fel?
Varför går vi inte istället in för att fundera och tänka
på de gånger då vi faktiskt har haft rätt? Varför fokuserar vi alltid på det
dåliga och drar fram det så vi mår ännu sämre? Det är ganska märkligt det här
för det är mycket lättare att tänka negativt än positivt. Det är som om vi är
programmerade till att leta upp det negativa.
Ibland kan vi halka in på fel spår, det är mänskligt.
Huvudsaken är ju hur vi halkar tillbaka på rätt spår. Varför fokuserar vi inte
på den bedriften? Jag funderar på detta nu.
Varför har vi inte tilliten till oss själva att vi
faktiskt kommer att fixa det som händer oss?
När miste vi den förmågan att tänka att yes det här fixar
jag? När vi var små barn tyckte vi att vi var hjältar, när försvann den
känslan?
Det funderar jag på idag.
30 december
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar