Jobbar idag med Elisabeth och Everests känslor. Han är
rik men det är hon också. Det som skiljer dem åt är att han är adlig och det är
inte hon. Detta kan bli en ganska dramatisk oreda mellan de två känner jag men
det behöver inte bli det. Han har sitt arv klart och det finns regler för en
adlig.
Innerst inne i mig känner jag att det inte är något
problem utan de har andra mer närliggande problem att tampas med. Det handlar
om uppdämda känslor och en dåtid som blev mycket märklig och som har satt sina
spår i dem nu.
Jag känner att när de nu möts igen så är de väldigt
avvaktande mot varandra. Frågan är om de kan komma ända fram?
Ändå vill jag stanna kvar där i bubblan av ovisshet
tillsammans med dem. Jag vill smaka på oviljan att ta sig framåt. Jag vill
smaka på deras aggression mot varandra. För en liten stund vill jag stanna kvar
i deras hat och ovilja.
Jag upplever att deras starka känslor måste finnas med
för att göra berättelsen sann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar