Jag planerar att förutom att skriva också teckna.
Det jag tänker teckna är Alfridas svärmor Elisabeth som är fruktansvärt besvärlig och verkligen gör själ för en jobbig svärmor. Motsatsen till jobbig är att inte ge något sken av sig alls och det är verkligen Alfridas svärfar ut i fingertopparna. Karln är en dörrmatta och lyder under sin hustrus nitiska uttalanden om allt och speciellt om Alfrida. Elisabeth tycker verkligen att Alfrida behöver sättas på plats. En hustrus plats är ju ändå hos barnen och hon ska också ta hand om sin man. Att vara ute till havs och segla för en hustru det gör sig verkligen inte tycker hon.
I Jakten på fem riken: Alfridas kamp emot depressionen
inträffar det flera incidenter med Alfridas svärmor.
Alfridas kråka är också med i boken och därför behöver jag också teckna just Artic som han heter.
Eftersom det är en vuxenfantasy så kan naturligtvis kråkan tala! vad annars! och den kråkan har väldigt många åsikter.
Så att teckna de här tre figurerna står på programmet framöver men jag tar det när jag har möjlighet och när jag har lust. Allt har sin tid. Rom byggdes inte på en dag.
Här är Alfrida klädd inför sitt disablot uppe på hennes eget berg en bit ifrån den stora herrgården där hon bor tillsammans med Järle och hennes tre barn. Men när hon är värdinna vid alla de fina middagar som Järle och hon anordnar har hon naturligtvis uppsatt hår som man hade på den tiden. Bilden visar kläder som hon har när vid sina magiska ritualer men när hon är hustru till den världsvane Järle Elfstrand har hon den tidens kläder som fanns i den övre adelsklassen. © Peter Knagert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar