Idag funderar jag på hur det var att bli skadad på 1100 talet och få en obrukbar arm. En av Johannas döttrar råkar ut för detta och hur det går till får du läsa om när boken kommer ut. Men jag känner så med den här flickan och jag vet hur det går för henne. Men det behåller jag för mig själv förstås.
En kvinna på 1100 talet visades ju upp av dennes far för friare som kom men i detta fallet så var det så klart inte någon friare som kom för vem ville ha en hustru som hade en obrukbar arm?
Den här flickan är förutom att hon är handikappad också väldigt osäker och lever fortfarande med mardrömmar efter det som hänt i hennes familj och framförallt då hennes mor.
Ja det finns många öden i den här boken och jag känner varmt för dem alla. Vissa delar av boken är liksom i del I rätt svårt att berätta eftersom det är så hemskt. Men det finns också glädjeämnen i boken naturligtvis och faktiskt fler än i bok nummer ett.
Bokens huvudtema är att Johanna gör sig av med allt gammalt och det som varit hemskt och går vidare som en stärkt kvinna. Hon får ett helt nytt liv i bok nummer två. © Peter Knagert
teckning på Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar