ibland kan jag komma på mig själv med att tänka
Vad skulle Viveka ha sagt om hon gjort det och det?
Hur skulle Thormund ha reagerat på det och det?
Vad tänkte Johanna innerst inne i just den stunden?
Hur orkade Johanna leva med tanke på vad hon utsattes för?
Jag kan tillbringa många timmar med att analysera och fundera på hur de hade tänkt, de blir med andra ord verkliga för mig. Men jag läste någonstans att man inte bara ska tycka om sina karaktärer utan gärna vara besatta av dem. Ok då är jag i hamn för jag är besatt av dem. Jag inte bara ger dem namn och utseende utan de får också tankar, ändrar ibland sina liv, de spelar ut sin ilska, sorg och glädje osv.
De har alla olika personlighetsdrag naturligtvis eftersom vi människor har det. Ingen är lik en annan människa, vi kan visserligen vara lite lik men inte fullt ut.
Förutom att de har olika personligheter så befinner sig mina karaktärer också i olika tidsåldrar.
1700,1800,1600,2000 talet rör jag mig i beroende på vilken bok det är.
Jag får också olika intressen beroende på vem jag skriver om: tex. när jag skrev om Alfrida var jag oerhört intresserad av hur man hanterade ett svärd och hur man slogs etc. I många av scenerna i boken utspelar det sig krig där man dör, skadas, flyr osv.
När jag skrev om Gobatar blev jag oerhört intresserad av skogen och växterna där och moder jord.
När jag skrev om Thormund var jag intresserad av riddartiden, strider, dubbning av riddare m.m.
Jag är helt enkelt besatt av mina karaktärer och det är underbart © Peter Knagert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar