Arbetet som piga var sannerligen inte lätt. Det fick Alfrida erfara när hon
sökte tjänst hos Garbergs. Den platsen skulle komma att förändra hela hennes
liv.
Kapitel 3. Livet som piga
Huset låg en bit utanför
Gävle men med gångavstånd in till staden. När en piga öppnade vid köksingången
smet en svart katt ut. En bit därifrån skällde fyra stora lurviga hundar.
Naturen var lummig runtomkring och skogen stod mörk och vacker intill. Familjen
Garbergs var mycket förmögna. De arbetade inom fastighetsmarknaden. Familjen
ägde också sju skepp och hade ett köpmanshus nere i hamnen. Det var en stor vit
herrgård med flera våningar. Av tjänstefolket fick hon veta att gamle Alrik var
död men att hans son Albrekt tagit över huset och rörelsen. Hon blev visad in
till husmamsellen Alma som hon tidigare hade arbetat för. Alfrida installerade
sig på sitt gamla pigrum tillsammans med två andra flickor. Hon mindes hur
sträng husmamsellen hade varit.
Klockan
fem nästa morgon blev hon bryskt väckt av henne. Alfrida fick veta att hon
skulle se till brasan i stora salongen. Husmamsellen gestikulerade hetsigt med
händerna och hon sa:
- Det
blir smör och bröd på förmiddagen, då lillemiddag serveras. Ni arbetar till
klockan nio på kvällen tillade hon. Ni tjänar 130 kr på ett år och det ingår
kläder, mat och husrum i er tjänst sa
hon.
Alfrida
kom snabbt in i sina göromål för hon mindes hur det var förr i huset. Hon
noterade att det mesta var sig likt. Alfrida tänkte på hur vackert det var i
salongen. Innanför salongen var det en hall där det var två stolar och ett bord
placerat vid väggen. I den yttre hallen tog butlern emot gäster. Där stod också
en klädhängare och en vacker matta låg på furugolvet. I salongen hängde det
vackra tavlor med rävar och harar. Familjen hade ett jaktintresse, det mindes
hon. På den andra väggen hängde förfäder till familjen Garbergs. Alfrida
öppnade dörren till salongen och hon gick in utan att titta sig för. Herrn i
huset sov förstås i sin säng så det var bara att gå in, tänkte hon. Skymningsljuset
föll in bredvid de tunga gardinerna där de vita luftiga hängde emellan. På
åkern utanför dröjde sig ett tunt dislager kvar sedan natten. Hon knäböjde vid
spisen. Hon rörde i brasan och lade på nya vedträn. I salongen var
det vackert upplyst av alla fotogenlampor. Tunga gröna gardiner hängde lodrätt
ner emot golvet. Fönstren var stora och vackra. En braskamin var central i
rummet och det strömmade värme ifrån den och värmde upp salongen. På
spiselhällen stod flera släktfoton. I rummet fanns också soffor i ena delen av
rummet och i den andra delen fanns ett skrivbord. I huset förutom Albrekt och
personalen fanns också hans mor men hon var sängliggande och vistades på andra
våningen. .................................© Peter Knagert
du hittar den bland annat här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar