Att låta karaktärerna växa tycker jag är väldigt viktigt. Att de
förändrar sig under tiden man skriver. Ibland gör de saker eller tänker tankar
som jag ifrån början inte hade tänkt. Den här rörligheten gör att det alltid är
så himla spännande. För en karaktär tänker inte samma som en annan så
klart.
Just nu jobbar jag med en man och en kvinna som möts under
märkliga omständigheter.
Det är också spännande eftersom de här båda tror att de känner
varandra eftersom de är arbetskamrater men det ska visa sig under romanens gång
att de faktiskt inte alls kände varandra särskilt väl. Ofta är det nog så att
vi lägger ut en fasad utåt som inte visar den vi innerst inne är. Det är en
spännande tanke och väldigt mänsklig och sann.
Det som först visar sig vara oerhört viktigt i våra liv kan senare
i en annan del av livet visa sig vara mindre värd och utvecklas till något
annat.
Två människor som är väldigt olika kan alltså mötas i slutändan.
Det är en tanke för kreativitet och för skrivande.
Jag fortsätter att utforska dessa tankar i boken som handlar om
2000 talet. Titeln är klar men den har jag för mig själv än så länge.
Dags att gå ut på balkongen och spinna vidare på det här. Jag
använder mig av ett gammalt vanligt anteckningsblock och låter pennan glöda. Då
och då tittar jag ut på naturen. Peter Knagert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar